Hem Produkter Varför värmepump? Övriga tjänster Länkar Intresseanmälan Kontakt

Värme

Detta är ett värmesystem

När man väljer värmesystem handlar det främst om att bestämma sig för vilket energislag och vilken distributionsform man vill använda sig av.

Energislagen

Varifrån man tar värmen - är främst el, fjärrvärme, gas, olja, ved, pellets, värmepump och solvärme.

Distributionsformerna

Sättet man fördelar värmen i huset - är vatten- och luftburen värme samt direktverkande el.

Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till när man väljer värmesystem:

  • Installationskostnaden
  • Driftkostnaden
  • Miljön
  • Hur mycket arbete man vill lägga ner 
  • Kommunens krav
  • Personliga preferenser

Vattenburen värme

I vissa fall har kommunen bestämt att alla ska använda ett visst energislag, t ex gas eller fjärrvärme. Då kan man inte välja något annat.

När man ska välja värmesystem till huset bör man kontakta lämplig fackman för att få hjälp med bedömningen, såsom en VVS-konsult eller VVS-installatör.

Vid vattenburen värme cirkulerar varmt vatten i radiatorer eller golvslingor, där de avger värme. 
En cirkulationspump hjälper vattnet att cirkulera i systemet.
Det cirkulerande vattnet kan värmas upp på olika sätt - i t ex oljepanna, elpanna eller i en värmepump.
I pannan finns oftast en varmvattenberedare, där vattnet till kranarna också värms upp.

Vattenburen värme har många fördelar. Man har möjlighet att välja mellan ett stort antal energislag.
Systemet ackumulerar värme, vilket gör att huset inte kyls ner lika snabbt vid t ex elavbrott, som sker med t ex luftburen värme eller direktverkande el.
För dig som har en villa med värmepump så kan du läsa mer om fläktkonvektorer för kyla här. Till nackdelarna hör att installationskostnaderna är högre.

Luftburen värme

Huset kan också värmas upp med varm luft. Luften värms då upp i ett ventilations-aggregat, i en braskamin eller i en värmeväxlare kopplad till en värmepump och fördelas sedan till de olika rummen med hjälp av fläktar.
Rummen värms och ventileras här på en gång och ventilationen blir jämnare och bättre än om du väljer andra uppvärmningssystem.
Med luftburen värme kan man återvinna en del av avluften och sparar därmed värme jämfört med vattenburen värme.

En nackdel kan vara att det uppstår så kallat kallras (drag) från fönstren.
Kallras kan undvikas med isolerglasrutor i fönstren. 
Med luftburen värme går det däremot inte att undvika att odör och partiklar cirkulerar med luften som går runt, vilket inte är bra för hälsan.

Direktverkande El

Direktverkande el förklaras enklast som att du värmer upp ditt hus med hjälp av elradiatorer (element).
Fördelen är att du får en låg produktionskostnad, eftersom det är enkelt och billigt att montera upp en radiator på väggen och stoppa i kontakten i ett eluttag.
Nackdelen med direktverkande el är att det är svårt att byta energislag och att driftskostnaderna kan bli höga om elpriserna går upp.
En förutsättning för direktverkande el är att tillräcklig anslutningseffekt finns tillgänglig, vilket du får reda på genom ortens elverk.

Olika Energislag.

El

El kan du använda som värmekälla antingen via en elpanna kopplad till ditt vattenburna eller luftburna system eller som direktverkande el som går direkt ut i radiatorer eller el-slingor i golvet.

  • Billigt
  • Enkelt
  • Lättskött
  • Låg installationskostnad vid direktverkande el
  •  Höga värmekostnader beroende av priset på el som blir högre för varje år
  • Glödheta element
  • Dålig reglermöjlighet på grund av oexakta termostater
  • Torr värme

Olja

Den som använder olja som värmekälla har en panna kopplad till ett vatten- eller luftburet värmesystem. Det finns flera olika typer av oljepannor; ren oljepanna, kombipanna, allbränslepanna och oljekassett. Oljan är idag en dyr värmekälla. Förbränningen av olja gör att koldioxid byggs upp i atmosfären och vilket inte är bra för miljön.

  • Hög effekt på kort tid.
  • Pannan kan kortvarigt överbelastas.
  •  Dyrt i nuläget och blir bara dyrare
  • Dåligt för miljön
  • Bränsleförrådet tar plats
  • Ger stora skadliga utsläpp och smutsar ner

Pellets

Pellets förbränns antingen i en pelletsbrännare som monteras fast på den befintliga ombyggda oljepannan vilket ger en reducerad verkningsgrad eller i en pelletspanna med högre verkningsgrad. Pellets tillverkas av torrt träavfall som komprimeras till små runda tabletter med ca 1 cm i diameter. Med pellets sker eldningen automatiskt och det innebär därför en mindre arbetsbörda än ved, dock större än el.

Obs! att automatisk eldning förutsätter en silo med inbyggd frammatningsskruv till en hög installationskostnad. Pellets skräpar inte ner eftersom det kan lossas från transportbilen med en slang in till lagringsplatsen.

Ovan gäller endast för dom som har möjlighet att köpa i bulk men ej för säck inköp.

Pellets kräver nästan dubbelt så mycket lagringsutrymme som olja.
Pellets är billigare än el och olja (så länge ingen energiskatt tas ut som på övriga energislag och det är transportsubventionerat). Pellets är ett tveksamt alternativ i täta villaområden för den som idag eldar med olja eller el och vill få ner värmekostnaderna. Det är ett alternativ för vedeldaren som vill få mindre arbete, men kan tänka sig betala för bränslet (förutsatt att man idag har gratis ved). Kostnaden för ett automatiserat pelletsförbränningssystem är likvärdiga med en bergvärmepump men ger mindre besparingar.

  • Billigare än el och olja än så länge (Inga energiskatter)
  • Mindre jobb jämfört med ved
  • Miljövänligare än olja
  •  Bränsleförrådet tar plats
  • Ger mycket arbete med att fylla på förrådet om inte en silo med inbyggd frammatningsskruv installeras
  • Ger stort skadligt partikelutsläpp / år
  • Ger arbete med att ta hand om askan samt kostnader för obligatoriska inspektioner av sotarmästare
  • Behöver eltillskott när det är kallt
  • Fuktig, sur pellets ger kraftig rök/nedsmutsning som är negativ miljöpåverkan på omgivningen
  • Hög kostnad för installation av automatiserat system

Värmepumpar

En värmepump tar tillvara värmen i uteluft, ventilationsluft, berg, sjö, grundvatten eller jord. Värmepumpen höjer temperaturen på denna värme - som ett omvänt kylskåp - och överför den sedan till husets värmesystem.

Fördelarna är att den är ekonomisk i drift och miljövänlig då den tillvaratar gratis värme ur luft och mark med mera. Man sparar mycket mer pengar ju mer el eller olja man förbrukar.

Investeringskostnaden ligger mellan 25 000 och 250 000 kr.

En korrekt dimensionering och lönsamhetskalkyl är nödvändig innan man bestämmer sig för värmepump.

  • Låg driftskostnad
  • Miljövänlig
  • Ger väldigt lite jobb jämfört med pellets och ved
  • Ger mycket större besparingar än andra energikällor
  • Ger stor driftsäkerhet
  • Högre investeringskostnad
  • Flera möjliga värmekällor för värmepumpar

Uteluft

En typ av värmepump som tar tillvara värmen som finns i luften utomhus. Med en uteluftsvärmepump krävs nästan alltid tillsatsvärme, eftersom den stannar när utomhustemperaturen blir för låg från ca - 10ºC till - 20ºC.

Frånluft

Med en frånluftvärmepump tar man tillvara den energi som tidigare gått åt till att värma huset och nu är på väg ut. För att kunna använda denna pump måste huset ventileras med ett fläktsystem.

Jordvärme

Jordvärme kan hämtas från ytjorden som värms upp av solen. Vid ytjordvärme gräver man ner 200-900 m slang på ungefär en meters djup. Avståndet mellan slangarna bör vara ca 1-1,5 meter. 

Ytjordvärmepumpar är lämpade och lönande för hushåll med stor energiförbrukning ca 25 000 kWh/år eller mer, eftersom investeringskostnaden är relativt stor.  Det kan vara stora hus och/eller mindre äldre hus med dålig isolering.

Bergvärme

Värme hämtas 100-250 meter ner i jorden när det blir fråga om bergvärme, med hjälp av en kollektor och en bergvärmepump utvinns gratisenergi. För bergvärme gäller att man får mer energi ju djupare hål man borrar. Det är viktigt att borra tillräckligt djupt för att inte utarma hålet, d.v.s. få ett kallt hål.

En tumregel är att energihålet skall var minst lika djupt som huset är stort i m². Exempel är 150 m² = 150 m borra, 200 m² = 200 m borra och 300 m² = 2 x 150 m borra.

Det är mycket viktigt att göra en energibesiktning av fastigheten för en korrekt dimensionering. Bergvärmepumpar är lämpade och lönande för hushåll med stor energiförbrukning ca 20 000 kWh/år eller mer, eftersom investeringskostnaden är relativt stor.

Sjövatten

Bygger du nära en sjö kan det bli aktuellt att hämta värme från sjövattnet, där solenergi lagras.
En värmeupptagande slang läggs ner på sjöbotten med hjälp av tunga sänken. Man erhåller då ungefär samma värmeutbyte som med ytjordvärmeslangar.

En nackdel är den algpåväxt som blir på slangen. Slangen måste då rengöras, vilket kan vara svårt.

Grundvatten

Det är också möjligt att ta tillvara värmen i grundvattnet. Man pumpar då upp vatten, tar tillvara värmen och pumpar ut vattnet igen.

Solvärmesystem

Ett solvärmesystem består av en solfångare varifrån värmen överförs till en ackumulator och vidare till husets värmesystem eller tappvattenkrets.
Det finns i huvudsak två typer av solfångare att välja på; plana och koncentrerade. I Sverige används nästan bara den plana solfångaren.

Det finns flera olika ackumulatorsystem att välja bland.
Fördelen med solvärmesystemet är att energin blir helt kostnadsfri och är helt miljövänlig. Systemet bör dock alltid kombineras med annan uppvärmning, såsom värmepump. Solenergi kan täcka ca 30% av totala energibehovet i ett hushåll.
Lämpligt när man vill komplettera ett annat värmesystem med något.

Statliga bidrag

Försäkra dig om att du utnyttjar alla de skattelättnader och bidrag som finns för den som bygger och/eller bor i hus. Under 2007 har du de här att välja bland.

1. Stöd för konvertering från direktverkande elvärme

Du som har direktverkande elvärme i huset kan få bidrag för konvertering till vattenburet värmesystem och sedan ansluta det systemet till antingen;

– berg-, sjö- eller jordvärmepump eller
– anordning för uppvärmning med biobränsle.

Stödet uppgår till 30 % av arbets- och materialkostnaden, dock högst 30 000 kr. Installerar du även solvärme kan du få ytterligare högst 7500 kr i stöd. Åtgärden får ha påbörjats tidigast den 1 januari 2006. Mer information och ansökningsblanketter hittar du hos Boverket.

2. Stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem

Eldar du med olja idag kan du få bidrag om du konverterar till;

– berg-, sjö- eller jordvärmepump eller
– biobränsle.

Stödet uppgår till 30 % av arbets- och materialkostnaden, dock högst 14000 kr. Installerar du även solvärme kan du få ytterligare högst 7500 kr i stöd. Åtgärden får ha påbörjats tidigast den 1 januari 2006. Mer information och ansökningsblanketter hittar du hos Boverket.

3. Skattereduktion vid installation av energieffektiva fönster

Den som har ett befintligt småhus kan få skattereduktion vid installation av energieffektiva fönster. Skattelättnaden är begränsad till max 10 000 kr och gäller i permanentbostad. Installationen ska påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december 2006. Mer information och ansökningsblankett hittar du hos Skatteverket.

4. Reducerad fastighetsskatt när du bygger nytt

Den som bygger ett nytt hus har reducerad fastighetsskatt. De första fem åren betalar man ingen skatt alls och de följande fem åren betalas halv skatt. Skattefriheten börjar året efter det att huset är färdigställt. Ordinarie fastighetsskatt är som huvudregel 1,0 % av taxeringsvärdet. Fastighetsskatten reduceras också av en begränsningsregel, som säger att ett hushåll ska betala max 5% av sin inkomst i fastighetsskatt för sin permanentbostad.

En annan dämpningsregel som gäller sedan 2005 innebär att om taxeringsvärdet på ett småhus höjs vid en fastighetstaxering, ska inte höjningen slå igenom direkt på uttaget av fastighetsskatt. Höjningen ska istället delas lika mellan de år som återstår fram till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering.

5. Bidrag till solvärme

Väljer du att installera en solvärmeanläggning i ditt småhus kan du få ett engångsbidrag av staten. Bidragets storlek beror på solfångarens årliga energiproduktion. Bidraget utgår med 2,50 kr per kWh/år och man kan få max 7 500 kr per lägenhet i ett småhus. Huset ska vara för permanent boende och anläggningen gälla tappvarmvatten och/eller uppvärmning.

Solfångaren måste uppfylla vissa kvalitetskrav. Vilka solfångare som uppfyller dessa krav finns listade hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.

Mer information och ansökningsblankett finns hos Boverket.

6. Radonbidrag

Har du en radonhalt på över 200 becquerel (Bq) per kubikmeter inomhusluft, kan du få ett statligt bidrag till att sänka den. Bidraget utgår med 50 % av den godkända kostnaden, dock högst 15 000 kr. Bidrag lämnas inte för åtgärder som påbörjats vid tidpunkten för ansökan.

Mer information och ansökningsblankett finns hos Boverket.

7. Bostadsanpassningsbidrag

Har du ett funktionshinder kan du få bostadsanpassningsbidrag till vissa åtgärder som behövs för att anpassa bostaden så att den fungerar ändamålsenligt.

Du ansöker om bidraget hos din kommun. Mer information finns hos Boverket.

 Auktoriserad återförsäljare av Thermias värmepumpar





 

Produced by Atrox Webbyrå, Copyright © 2006 STAB